Ultravoxlistan

Sommaren 1983 satt jag uppe ensam en natt och försökte förgäves hålla mig vaken. Jag ville ju så gärna se Ultravox, som spelade väldigt sent i ett program som hette ”Maratonrock”.
Jag somnade gång på gång, vilket kändes som en katastrof. 1983 var det ju rätt sällan som det alls gick att se musik på tv.
Till slut fick jag en snilleblixt och gick ut i köket och gjorde min första kopp kaffe. Jag hällde i massor av mjölk och massor av socker och det smakade precis som metall.
Men klarvaken blev jag. När Ultravox kom fram till trumavslutningen i The Voice var mina ögon större än tefat. Det var det coolaste en koffeinspeedad 14-åring n-å-g-o-n-s-i-n sett under en sen sommarnatt.
Jag kom ihåg hur ivrigt jag önskade att skulle få se det live själv.
Och så gjorde jag det, märkligt nog, igår i Köpenhamn, på Ultravox återföreningsturné. Och 27 år senare åkte jag i raketfart tillbaka till den där sommarkvällen då jag plötsligt blev en aning vuxen med den första kaffekoppen i handen. Det var väldigt fint.
Och fantastiskt nog finns klippet från Maratonrock på Youtube (se ovan).

Här är Ultravoxlistan.
Lyssna på låtarna i Spotify.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

5 svar till ”Ultravoxlistan”

  1. Profilbild för Joakim Axelsson

    Anders, jag tycker fortfarande, vid 44 års ålder, att trumavslutningen i the Voice är det coolaste man kan se…

  2. Profilbild för @andersmi

    verkligen kul:) och utanför stod bandet och skrev autografer till alla som ville.

  3. Profilbild för Eva
    Eva

    Vilken kväll igår! Magisk. Helt plötsligt blev man 20 år yngre – bara sådär! Underbart!

  4. Profilbild för @stormstereo

    Jag minns inte om det var Maratonrock eller Live Aid men Ultravox "The Voice" fick mig att vilja börja spela musik på allvar! Mina ögon var lika tefatsstora och jag andades inte förrän de var färdiga.

  5. Profilbild för @stormstereo

    Jag minns inte om det var Maratonrock eller Live Aid men Ultravox "The Voice" fick mig att vilja börja spela musik på allvar! Mina ögon var lika tefatsstora och jag andades inte förrän de var färdiga.